menhelst

Är väl en jävla tur att man är så förbannat skicklig på att dölja sina känslor ibland.

Situationen var psykiskt påfrestande kan jag lova. MEN. Jag tog mig igenom det och förhoppningsvis kan jag undvika att hamna i den igen för ett bra tag framöver.

Varför i hela helvetet bryr vi oss så hårt om vad människor tycker?

Varför bryr man sig om någon annan precis sådär mycket att det krossar ens hela tillvaro om dom lämnar en?

Men det är väl något inbyggt skit som man helt enkelt inte kan komma undan... så jag tänkte prova med att lägga min energi (äta) min nyfunna kärlek.... vaniljyoghurt med choklad i :D Hoppas det fungerar... (och att jag inte blir stor som en flodhäst, men de där sambokilona lär väl attackera med full kraft om ett par veckor)