menhelst

Nu sitter man här IGEN! Att jag aldrig lär mig. Måste nog gå i ide... året runt...

Men vad hände där?

Jo, om man skriver om det lite fint, så gick det till på följande vis.

Bil trasig, lösning?

Dialekter.

Ett fjantigt löfte om en skitsak.

Sen var det som om man ramlade över en stock i skogen och nerför berget, rullandes i snårskogen samtidigt som att man ser solen gå ner och himlen blir alldeles röd. Sjukt skraj. Men vilken känsla.

Så nu har jag bestämt mig för att det bara är så och med tidigare upplevelser i ämnet så kommer det gå utför. Man får vara glad för den lilla tid man fick och sen fortsätta drömma.